Seminára /Seminarium

Giellaseminárra  “Collaborating to revitalize Indigenous language and culture”

Ájtte musean guovvamáno  27.  b. 2013

Prosjevtan ásaduváj, “Collaborating to revitalize Indigenous language and culture” seminárra. Seminárraj tjåhkanin birrusij 70 oahppe sáme integrerimis vuodoskåvlå alladáses, Sáme åhpadusguovdátjis ja åhpadiddje Sámeskåvlås ja åvddåskåvlås.

seminar_Katarina

Katarina Rimpi, Jåhkåmåhkes rabáj seminárav tjáppa lávllagijn. Katarina åvddånbuvtij lávllagijt ja juojggusijt ræjddon sámegiellaj lahkanahtjagoahtet.

Idedisbiejve prográmman oassálasstin seminárraoassálasste guovte lågådallam- barggojuohkusijda. Barggojuohkusav “Sáme giella ja kultuvrra nuoraj tjalmij” nuora lågådallin ja jådedin.. Tjalmostallama vuolen lij árbbedábálasj sáme diedo gånnå sámegiella le ræjddon máhtudagájt oattjotjit. Dágástallamin åvddånbådij sámegielas la gatjálvis gånnå, goassa ja gej dån sámásta? Nuora gielav adnin oassen dassta guhti mån iesj lav. Sij sihti jut sámegiella galggá vuojnnut ålles sebrudagán, galba galggi sámegiellaj ålles sebrudagán vaj gájka, ja ij dåssju sáme, galggi sámegielajt oahppat.

seminar_Leila-Nutti

Leila Nutti subtsasti gåktu sån åhpaj boahttsujt dámadit ja boahttsuv ruojvvit ja biergojt vuorkkit njuovadahttijn. Sån lij ierit ietján áhkos ságájdahttám.

seminar_Anne-Nutti

Anne Nutti la studerim ieme gáppteminsstarijt ja dán bargon sámegiellaj ulmutjijt ságájdahttám.

seminar_Johan-Blind

Johan Blind dahkam la juovsav mij la sæmmi lágásj gå oallejuoksa dålutjis. Sån la aj dahkam såttijt duon dán adnuj.

 

Professåvrrå duojen Gunvor Guttorm lågådaláj “Duodji ja giella” birra, ja Guttorm sámeduojev ja gielav aktijdij. Lågådallam lij nuorttasámegiellaj ja svierigadárruj dålkkuduváj Sáme åhpadusguvdátja rektoris Per Stefan Labba’s. Lågådallama sisanojn duogátjijn lij barggojuogos gånnå muhtem  gatjálvisá lidjin ierit ietján:
Åvddånbådij jut giella duoddjimav giehpet gå sámegielan li duodjáj edna moallánagá. Dánna aj åhtsåluváj ratjásdibme sámegiela bargguj juohkkat guovlos vaj gájka lidjin sámástit.

gunvor-workshop

Gunvor Guttorm

 

Pawa_talar
Pawa Haiyupis North Vancouver’is Kanádan, lij aj seminára oassálasste sån le sebrulattjan “The Ahousaht First Nation on the West Coast of Vancouver Island.” Pawa Haiyupis álgij gasskabiejve prográmmav lågådallamijn gånnå sån ietjas birra subtsastij, ierit ietján gå målsoj ietjas alleværálda namáv, dagu oassen ietjas kultuvrraj ruopptot boahtemis. Pawa subtsastij gåktu sån nuoraj barggá ruopptot oattjotjit ietjasa kultuvrav ja gielav. Pawa tjállá divtajt ja seminára båttå tjálij divtav mav Pawa iesj midjij lågåj.

Gasskabiejve lidjin moadda lågådallama ja låhpaduváj barggojuohkusijn majt Pawa jådedij ja lij dagu “World Café” (Værálda kafea). Dánna oadtjun oassálasste dágástallat ienebuv dassta mij sijá mielas le ájnas sáme giellaj ja gåktu boahtteájgev gæhttjap.

 

 

Giellaseminára  “Collaborating to revitalize Indigenous language and culture”

Ájtte musea guovvamánu 27 beaivvi 2013

Prošeavttas lágiduvvui seminára, “Collaborating to revitalize Indigenous language and culture”. Semináras serve sullii 70 oahppi alladási sámi integreremis, Sámij åhpadusguovdážis ja vel oahpaheaddjit Sámeskuvllas ja ovdaskuvllas.

Katarina Rimpi, Jåhkåmåhkes rabai seminára čáppa lávlluin. Katarina čalmmustahtii man láhkái lávlun sáhttá leat neavvu man vehkiin máhttá lahkanišgoahtit sámigiela.

seminar_mindmap
Iđđesbeaivvi prográmmas semináraoasseváldit serve guovtti sierra logahallan- ja bargobádjejoavkkuide. Bargobájis ”Sámi giella ja kultuvra nuoraid čalmmiiguin” nuorat logaldalle ja jođihedje bargobáji. Sámi árbevirolaš kultuvra deattuhuvvui gos sámigiella leai vuohki oaččuhit dieđuid. Sámigiella čalmmustuvvui ságastallamis ja okta jearaldat leai goas ja geainna sámásta? Nuorat deattuhedje sámigiela oassin dan dovddus gii don leat. Sii háliidit ahte sámigiella galgá oidnot ja gullot olles servodagas, ahte galget gávdnot nammagalbbat sámigillii olles servodagas vai visot, eai dušše sámit ohppet sámigiela.

  • Leila Nutti muitalii got son oahpai dápmat bohccuid ja njuovvamis goarjidit sierra osiid bohccos. Son lea earret iežá jearahallan iežas áhku.
  • Anne Nutti lea iskkan boares gákteminstariid ja dán barggus dagai  jearahallamiid sámigillii.
  • Johan Blind lea ráhkadan juovssa mii lea kopiija boares originálas. Son lea ráhkadan njuolaid sierra geavahusaide.

Duodjeprofessor Gunvor Guttorm doalai logaldallama “Duodji ja giella” gos Guttorm čanai oktii sámi duoji ja sámigiela. Logaldallan leai sámigillii ja dulkojuvvui ruoŧagillii Sámij åhpadusguovddáža rektoris Per Stefan Labbas.

Bođii ovdan ahte Giella álkidahttá duddjoma go sámigielas lea eanet sámi čilgenvuogit terminologiijas. Juohkehaš ávžžuhuvvui bidjat fámu sámigilli ja ahte visot galget sámástit.

Grupparbeten-seminariet

Pawa Haiyupis North, Vancouver, Kanadas searvvai maid seminárii. Son lea miellahttu “the Ahousaht First Nation on the West Coast of Vancouver Island.” Pawa Haiyupis álggahii eahkesbeaivvi prográmma logaldallamiin gos son muitalii iežas birra, earret iežá molsot eret iežas davviriikkalaš nama leai oassi iežas kultuvrra ruovttoluottaváldimis.

Pawa čállá maid divttaid ja semináras Pawa čálii divtta maid son logai minsiidda.Sámastit

 

Språkseminarium  “Collaborating to revitalize Indigenous language and culture”

Ájtte museum den 27 februari 2013

I projektet anordnades seminariet, “Collaborating to revitalize Indigenous language and culture”. På seminariet deltog cirka 70 elever från samisk integrering på högstadiet, Samernas utbildningscentrum samt lärare från Sameskolan och förskola.

  • Katarina Rimpi, Jokkmokk öppnade seminariet med en vacker sång. Katarina lyfte fram  sång och jojk som ett redskap för att närma sig det samiska språket.

Under förmiddagens program deltog seminariedeltagarna i två olika föreläsnings- och workshopgrupper. På workshopen “Samiskt språk och kultur med ungdomars ögon” föreläste och ledde ungdomar en workshop. Fokus låg på traditionell samisk kunskap där samiskt språk var ett verktyg för att nå kunskap. Under diskussionerna lyftes samiska språket och en fråga var när och med vem pratar du samiska? Samiska språket lyfte ungdomarna fram som en del av vem man är. De vill att samiskan ska höras och synas i hela samhället, att det ska finnas skyltar på samiska i hela samhället så att alla, inte bara samer lär sig samiska.

  • Leila Nutti berättade om hur hon lärde sig att tämja renar och ta vara på olika delar av renen vid slakt. Hon har bland annat gjort intervjuer med sin áhkko.
  • Anne Nutti har studerat gamla koltmönster och i detta arbete gjort intervjuer på samiska.
  • Johan Blind har tillverkat en pilbåge som är en kopia av ett gammalt original. Han har även tillverkat pilar för olika ändamål.

Professor i duodji Gunvor Guttorm höll föredraget “Duodji ja giella” där Guttorm kopplade  sameslöjden och det samiska språket. Föredraget hölls på samiska och tolkades till svenska av Samernas utbildningscentrums rektor Per Stefan Labba.

Det framkom att språket förenklar slöjdandet då samiskan har fler samiska uttryck i terminologin. Det efterlystes också en kraftinsats för samiskan från alla och att alla skulle sámastit – prata samiska.

På seminariet deltog även Pawa Haiyupis från North Vancouver i Kanada, hon är medlem i “the Ahousaht First Nation on the West Coast of Vancouver Island.” Pawa Haiyupis inledde eftermiddagens program med ett föredrag där hon berättade om sig själv, bland annat att som ett led i att ta tillbaka sin kultur var att byta ut sitt västerländska namn. Pawa berättade hur hon arbetar med ungdomar med att återta sitt språk och sin kultur språk och kultur.

Pawa skriver även dikter och under seminariet skrev Pawa en dikt som hon läste upp för oss.

Eftermiddagen bestod av flera föreläsningar och avslutades med en workshop ledd av Pawa som höll ett “World Café”. Här bjöds vi in till att diskutera mer om vad vi tycker är viktigt med det samiska språket och hur vi ser på framtiden.